Fundin Dimskägg

Ålderman och murbyggare med sävligt spunna säregna sägner som specialité

Description:

På kvällarna

Bio:

Fundin Dimskägg är gammal, gammal även för en dvärg. Ingen vet riktigt hur gammal, men han har levt ett otroligt långt och intressant liv om man får tro honom själv. Det folket i Vassholma med säkerhet vet är att han var arkitekten bakom muren som inte är. En fortifikation lika dold mellan husen som de förstärkta ytterväggarna är i de hus som delar vägg med muren. Givetvis inspekterar Fundin dagligen muren, det har han ju alltid gjort, men nu ofta med en eller flera ynglingar i släptåg som hjälper honom upp och ned för alla stegar, över tak och genom prång. Det är enda tillfället som barnen fritt får springa omkring på taken så de hjälper honom gärna.

Lagningar och justeringar av muren görs av yngre förmågor och ofta utan hans inrådan, men hans ord väger tyngst så fort det är något större som behöver åtgärdas. På kvällarna sitter han allt som oftast på Pörthuset och stirrar ner i en tom bägare. Om han dricker så är det alltid ur en träkopp och då är det alltid must eller vatten. För de som vågat fråga om hans tomma bägare så har de fått höra en av hans långa tragiska historier om tapperhet, ond bråd död och fallna kamrater som inte nåddes i tid då öltunnan tyngde hans rygg. Det var då han svor att nöje aldrig skulle gå före plikt mot sin näste.

Det är lite oklart vart han sover om kvällarna, men de flesta är överens om att han sover uppe i tornhuset eller i dess mytiska källare. De är i alla fall till innergården han oftast går när timmen är sen.

På grund av hans sävliga sätt är det inte så många som tar honom på allvar och även om hans berättelser är bra och kanske t o m delvis sanna, så är det inte alla som orkar lyssna på dem mer än ett par tre gånger. Han är dock omtyckt i byn på sitt eget vis och även om de flesta ser honom som en rest av det gamla gardet och till största del passé, så glänser han ibland till i förbifarten med några visdomsord eller ett gott råd på vägen. Senil är han nog inte heller, bara gammal.

Hans klädesdräkt är gammal vadmal av det snitt man bär under rustning, men det var länge sedan någon såg honom rustad för strid. Han har fortfarande ostyxan som är en liten kastyxa i bältet tillsammans med sin skravelhammare som han stödjer sig på. De har liksom blivit en del av hans gestalt och alla känner igen ljudet av skravelhammarens skrap och slag mot sten när han är uppe och inspekterar muren.

Fundin Dimskägg

Vassholma (TFT) NilsLindeberg